Nu svarar kroppen igen!

Vilken blandad och märklig vecka detta blev.....

Till att börja med så har jag och en av mina klubbkamrater Martin Stråle bestämt att vi ska köra en swimruntävling som ett team. Lite ågren då min löpning har varit under all kritik sedan länge. Jag beställde en ny swimrun-våtdräkt i slutet av förra veckan som kom i tisdags även med tanke på framtida tävlingar. Men vi väntar lite med det och börjar där vi ska.

Började veckan med en löpträning med sonen, det blev skogsstigar och ett behagligt tempo för mig tufft för honom vilket passade oss båda riktigt bra. Ingen smärta i benet men lite seg i kroppen efter helgens triathlontävling.

På tisdagen samlades vi 6 personer för en gemensam swimrunträning, vi skulle köra igenom banan som vi ska tävla på den 11/8. Det gänget är inte att leka med riktigt snabba och några dessutom riktigt duktiga simmare. Det blev en tuff tillställning för mig. Benen svarade inte och axlarna var sega och trötta efter två dagars häckklippande på jobbet. Jag slet på men kände att jag saknade både fart och ork. Men det var riktigt roligt att för första gången i livet testa swimrun och dessutom med ett riktigt härligt gäng.

På torsdagen tog jag första cykelträningen efter tävlingen, bestämde mig för att gå ut löst och bara trycka på lite i backarna. Det blev en kanonrunda med en riktigt skön känsla, jag kunde trycka på ordentligt och kände att kroppen svarade direkt efter backarna var slut. Dessutom en riktigt härligt skön sommarkväll med lite lagom av motvind.

Fredagen så körde jag ett simpass i Hjälmaren, valde att göra passet med nya våtdräkten för att vänja mig med den. Allt flöt på bra och jag kände inte så mycket av att nederdelen på kroppen sjönk. Nu mådde axlarna bättre och det fanns lite krut att pressa på med. Riktigt skönt med mycket orange på dräkten det känns verkligen att man blir lite synligare för båttrafiken.

 

Det blev också en liten film men jag var kanske inte så synlig som jag trodde....

Lördagen så tog jag ett trailrunningpass, löpningen kändes okey även om jag stumnade lite på slutet. Det var riktigt blandad terräng och hastigheten varierade beroende på hur underlaget såg ut. Lite försiktighet krävs dock för en inbiten asfaltslöpare så att man inte vrickar till någon fot.

Men denna träning passar fint inför kommande swimrun som har delvis en ganska jobbig terräng. Efter passet kände jag mig ganska nöjd med min prestation och framför allt att jag inte stumnade till under träningen.

Här är en film från denna träningen som avslutades med lite regn, ganska skönt faktiskt.

Jag fortsatte söndagen på samma sätt som jag avslutade lördagen, dvs med terränglöpning. Nu valde jag att maxa 3km för att sedan dra ned lite på tempot under 3km och avsluta med en maxad 1km. Kroppen svarade bra och för första gången sedan i slutet av maj som jag kände att jag verkligen kunde springa och ta ut mig själv. Det var inte låren som gav vika utan pulsen som gjorde mig matt, men jag höll hela vägen och de kilometrarna som jag tryckte på så kunde jag sänka kilometertiden med minst 30 sekunder.

 

Nöjd men trött

Känner mig riktigt nöjd! Då löpningen har varit ett aver under lång tid. Nu ska jag försöka behålla och försiktigt utveckla löpningen igen. Men det får gå i lugn takt.

Följande lopp ska genomföras kommande vecka och båda är en del av Julita Triathlons klubbtour.

Torsdag ca 5km terränglöpning i Sköldinge.

Söndag Linneasimmet 1000m som även är en del av Katrineholmsklassikern.

Race Day Karlstad triathlon Olympisk distans!

Vi tog husvagnen till Karlstad i torsdags för att delvis få lite semester men också för att jag skulle tävla i Karlstad triathlon.

Jag valde Olympisk distans denna gången som består av 1500m simning 40km cykel och 10 km löpning.

Det var riktigt varmt runt 28 grader så när alla moment med cykel osv var klara så var det skuggan som gällde.

Det hela började med ett möte när de skulle förklara simbanan, det var många som skakade på huvudet och fattade noll men efter ett tag så klarnade det hela. Vi startade från stranden efter att fått lyssnat på en skönsjungande dam som sjöng Ack Värmland du sköna. Banan visade sig vara tuff även om simningen gick jäkligt bra. Det var en kort sträcka till första bojen där man ska ta 90 grader och det blev ett himla tumult. Mina glasögon åkte av och jag fick ganska många tryckare och delade nog ut några också.
Sedan flöt det på bra, jag hade ett fint tempo och det kändes som om jag simmade fort. Jag kom rakt på alla bojar och förlorade ingen tid på någon snesimning. Nu visade det sig att en boj hade flutit iväg så i stället för 1500m så var banan 1800m lång.

Här är jag vid 3e bojen längst till vänster

 

Efter en ca 100m lång löpning så var det dags att byta till cykelutrustningen, det strulade lite med utrustningen. Långa kompressionsstrumpor är inte helt enkelt när man är blöt.
Man fick springa ut genom en grind innan man kom till linjen där man får börja cykla.

Cyklingen gick riktigt bra det var en varvbana med en vändningspunkt i båda ändar där man körde tre varv. Jag försökte speeda upp omgående och jag tog ganska många placeringar. Straxt innan första vändningen såg jag ledarna och under de nästkommande två varven kunde jag konstatera att jag inte tappade allt för mycket på dem. Jag blev aldrig omkörd men tog en hel del cyklister.

Sista varvet blev lite slitigare men jag kände aldrig att jag kroknade på något sätt utan kunde hålla ett bra tempo. Banan var ganska flack men vägen lite dålig på vissa ställen och på någon gata var det biltrafik vilket gjorde att jag fick bromsa in vid ett par tillfällen.

Cykeln är helt underbar och det är riktigt roligt att trycka på då den svarar fint hela tiden.

Vid växlingen till löpningen blev jag filmad av en kameraman, kul förutom att jag stressade ordentligt, måste lära mig att vara snabb men lugn.
Jag gick ut tillsammans med första dam på löpsträckan som var 4 st 2,5km rundor utan skugga och med en tryckande värme.

Löpssträckan slet ordentligt på mig delvis benet som strulade men värmen gjorde också sitt, jag led ordentligt och takten var långsam. det fanns bara en vätskedepå under sträckan och det kändes som för lite i den värmen.

 

Den här bilden säger ganska mycket om hur det var, illa grimaserandes handlade det bara om psyket till slut. Sista varvet så bet jag ihop ordentligt och lyckades plocka ett par löpare som jag hade släppt förbi mig tidigare under loppet.

 

Känslan att få gå i mål var härlig men jag kan bara konstatera att det var ett roligt men väldigt varmt lopp som jag förmodligen kommer att köra igen.

En liten film som sonen fixade!

Här är tiderna enligt min klocka då de officiella inte är klara än.

Fakta:
Placering 8a
Totaltid 2,35,53
Simning 1800m 35,20
Cykel 40km 1,06,26 snitthastighet per km 35,2
Löpning 10km 54,03

Tid för återhämtning och träning!

Direkt efter Ironman åkte vi vidare till Böda.....

Det var dags för återhämtning, benen var slitna och väldigt stela, det märktes ordentligt när jag skulle backa in husvagnen på sin plats och vänsterbenet bara skakade när jag skulle ha dragläge med kopplingen. Men allt kom på plats och sedan följde 3 dagar med skön avkoppling på stranden och runtom norra Öland.

 

Trollskogens kust bjöd på återhämtning

 

På torsdagen kändes det i kroppen att det var dags att dra igång träningen igen, det blev 3 bra pass på Öland som bjöd på en härlig natur att springa i. Campingen hade också ett bra utegym där jag avslutade ett av passen. Dock gav jag mig aldrig på militärhinderbanan då jag är lite rädd om mina ben. Lite smärta i underbenet kom efter det andra löppasset.

 

 

Lite vila i förtältet efter ett löppass.

 

Väl hemma igen så var det dags att ta första cykelpasset, jag valde en 5,5 mils runda i ganska lugnt tempo. Det var perfekt väder och med en snitthastighet på 32,5 km/h så kändes rundan väldigt behaglig.

Det dök upp lite tankar under cykelpasset inför stundande tävlingen på lördag lyssna om ni orkar så hör ni hur jag tänkte just då. Kanske borde revidera tankarna lite men det struntar jag i.

 

 

I dag tisdag så passade jag på att köra ett simpass, tyvärr så blommade Hjälmaren och vattnet var som en soppa av alger. Men det var helt vindstilla och otroligt njutningsfullt att glida fram i vattnet. Bojen fungerar bra och känns inte på något sätt i vägen när jag simmar och som man brukar säga "säkerheten först" och faktiskt så känns det lite tryggare när man ökar synligheten.

 

Det var riktigt vindstilla i dag.

 

 

 

 

En lite film från dagens pass

 

 

Nu väntar ett cykelpass i morgon och ett lugnt löppass på fredag innan det är dags för tävling på lördag. Jag är fortfarande förvånansvärt lugn men det är nog mest för att jag inte har några större förväntningar, jag är där för att lära. Den enda förhoppning jag har är att benen fungerar som de ska under löpdelen så att jag kan få chansen att pressa på lite i varje fall. SMHI lovar sol och 24 grader så vilken härlig dag det kommer att bli.

Ironman 70.3 Jönköping 10/7 2016

Nu är jag en triathlet!

Så var det äntligen dags för mitt första triathlon 1,9 km simning, 90km cykel och 21km löpning.

Vi åkte till Jönköping  i fredags, hotellet låg ca 50m från simstarten och 200m från parken där Ironman-cirkusen hölls. Helt perfekt, hela stan sjöd av Im och vädret var med oss sol och varmt. Det blev två sköna dagar där vi kunde insupa stämningen och bara vara en del av det hela.

På fredagen började jag med att registrera mig lite senare var det dags för race-brefing, det var nästan frikyrkostämning på mötet som hölls av en mycket skicklig man. Resten av dagen njöt vi bara av stämningen på stan.

Mental förberedelse vid målgången.

På lördagen ( min 49års dag) var det dags för bike chech-In då ska cyklarna placeras i transitionarea och så även påsarna där man har packat utrustningen för cykel och löpning. Det gällde att gå igenom rutinerna så att man lätt hittar sina prylar när det blir dags för racet.  Det står 2000 cyklar till ett värde av skyhöga summor så hela området är låst och bevakas av vakter dygnet runt.
Vi passade på att träffas hela Julita gänget som var där för att tävla (6 pers) snacka lite om banan, ge lite tips och passa på att ställa märkliga frågor till de som kan det här med triathlon.

Race day!
Jag började med att kontrollera cykeln vid 7,15 tiden för att sedan gå tillbaka till hotellet en snabbis, där bytte jag om för simningen innan det var dags att bege sig till starten.

Jag valde att ställa mig i 45 minuters ledet även om jag hade som mål att klara simningen på 40-42 minuter. Det tog ganska lång tid innan vi kom i vattnet, de första profsen han simma klart innan det var dags för mig. Starten gick och jag kom bra iväg, första kilometern gick smärtfritt utan större incidenter, visst blev jag sparkad några gånger men inget som påverkade min simning, dock var det ett flertal som växlade mellan bröstsim och crawl och de ställer till det en hel del. Vid vändningen blev jag ordentligt nedtryck i vattnet av en kille som hade noll koll på vad han gjorde men jag kom loss och kunde fortsätta med lite svalt vatten som resultat.
De sista 900m gick också mycket bra trots att jag simmade snett vid ett par tillfällen vilket jag tappade några minuter på. Men jag persade och simmade sträckan på 37,57.

Efter simningen väntade en 500m lång barfotalöpning till transitionarea, det tog 100m innan benen bar ordentligt och hjärnan halkade rätt efter simningen.

Cyklingen var en riktigt häftig upplevelse, 870 höjdmeter och 90km skulle klaras av. Det ´gick riktigt bra och jag kände mig stark i stort sett hela vägen och passerade folk hela tiden. Sista två milen började jag känna av v-hälsena och även lite kramp i låren. Men jag pressade på så mycket jag kunde och blev aldrig helt slutkörd. Men kanske skulle jag ha tagit det lite lugnare för att spara mig till löpningen.

 Pacetime:
26,6km 31,09km/h
65,5km 34,99 km/h
90 km 32,6 km/h

Så var det dags att springa, jag kom fint iväg och höll ett bra tempo men hälsenan började värka omgående och kramper i låren slog till från första kilometern. Detta var början till ett rent helvete. 21km med kramper i låren var psykiskt jobbigt, jag kunde inte ta ut stegen det gjorde helt enkelt för ont. Orken fanns där hela tiden  men smärtan gjorde sitt jobb.

Efter ca 10 km började smärtan i hälsenan avta vilket var skönt men låren blev värre och värre. Löpningen inne i centrum var mycket trevlig med massor av publik som gjorde allt för att heja fram dig däribland min älskade familj.

Vi sprang en runda i 2 1/2 varv så jag stötte på resten av gänget i Julita och kunde heja fram varandra. Löpningen blev en katastrof min planerade löptid var mellan 1,45-2h beroende på hur jag mådde och om min gamla skada skulle göra sig påmind vilket den inte gjorde men kramperna och bristen på löpträning sedan i maj gjorde detta till en mardröm. Med en sluttid på 2,06 är jag inte nöjd på något sätt men tack vare de övriga grenarna så blev slutresultatet ändå okej.

Jag tar lärdom av detta till nästa race och förhoppningsvis kan jag prestera mycket bättre då. Hur som haver så närmade sig målgången, drömmen var på väg att besannas äntligen var det dags att få springa in på röda mattan.

Fullt med folk och ett mäktigt mottagande, känslan var helt otrolig efter nästan 6h slit så skulle jag snart få medaljen runt halsen.

Jag njöt hela vägen och tog det verkligen lugnt för att hinna njuta så mycket jag kunde av ögonblicket.

Så var mitt första triathlon gjort och vilken härlig upplevelse, smärta, eufori, slit och glädje.

Mitt mål för detta lopp var att gå in under 6h vilket jag gjorde, med en sluttid på 5,45,26 är jag nöjd speciellt med tanke på den långa barfotalöpningen och den för svenska mått onormalt tuffa cykelbanan och min ofantligt dåliga prestation i löpningen.

Nu väntar nästa lopp vilket är Karlstad triathlon där jag tänkte tävla i olympisk distans dvs 1500 m simning, 40km cykel och 10 km löpning men först ska jag slicka såren och njuta ett par dagar.

Om jag har fått blodad tand och fortfarande vill ställa upp i IM 2017 det kan ni haja...

3 dagar kvar till IM 70,3

Vid skrivande stund är det tre dagar kvar innan det är dags att stå på startlinjen.....

Mitt allra första triathlon väntar bakom knuten och det är inte helt enkelt att sy ihop förberedelserna. Det är registrering, möten, lära sig växlingsområdet, rutiner kring packning osv. Men jag kommer tillbaka dit snart.

Den här veckan har simningen känts otroligt bra, jag simmar stabilt med ett bra flyt i en lagom takt. Inga problem med att det blir brist på luft eller att pulsen blir för hög. Ok nu kommer det säkert att ändras vid starten på söndag men jag ska försöka behålla den goda känslan från träningen och känna tempot i min kropp.

Att blicka ut över sjön kan vara otroligt härligt men tyvärr råkade jag ut för baksidan med att simma på öppet vatten. I söndags tränade jag och allt kändes helt okey, det var lite vågigt men inte så farligt. Jag var ca 100m från stranden när jag tittade upp för ett andetag och såg båten som i full fart brakade förbi mig. Den var nog knappt 2m från mina fötter när den passerade mig och föraren hade ingen aning om att jag låg i vattnet. Jag blev riktigt skärrad och nu i dag har jag införskaffat en boj som man fäster och drar efter sig så att man blir lite mera synlig.

I morse gjorde jag sista simträningen för den här veckan ( innan inköpet av boj) vågorna gick ganska höga och det fanns enstaka "vita gäss" på sjön. Trots det kändes flytet bra och jag lyckades behålla den där härliga känslan av att det bara flyter fram i vattnet. Den ska jag ta med till på söndag.

Det har hunnit bli några pass med nya cykeln och den känns riktigt bra, strulat lite med några skruvar (som var förmonterade) som inte satt som de skulle men efter lite pul så sitter allt som det ska och jag har bestämt mig för att testa den i Jönköping. En liten inköpsresa fick det bli för flaskhållare, sadelväska och en ramväska.

Jag har provat den med ZIPP-hjulen vid ett tillfälle, tyvärr så blåste det otroligt mycket så resan kändes då lite ostabil när vinden brakade på som värst. Men när vinden inta var så farlig så var känslan helt annorlunda. Cyklingen är jag inte orolig för men tempot kanske jag hade önskat mig lite mera av.

Ingen löpträning! Här finns orosmomentet, ska benet hålla eller vad kommer att hända? Jag vet inte men jag ska ge det ett rejält försök. Det var riktigt länge sedan jag gjorde någon riktig löpträning och ännu längre sedan som jag sprang en halvmara. Så jag får se vad det ger och hur benen svara efter 1,9km simning och 9 mil på cykeln.

Kaos! Åter tillbaka till kaoset, jag har inte kunnat packa allt eftersom jag har tränat under veckan. Check-listan är lång och jag tror trots allt att allt är på sin plats. För inte har jag glömt att packa licensen?

Som sagt så är det lite nervöst men efter att noggrant ha studerat check-listan, kryssat av och markerat i vilken väska allt ligger så bör det var lugnt om jag nu packade astma-sprayen.
Ska bli skönt att åka. har jag glömt något så löser det sig säkert på plats om jag nu kommer ihåg att lasta på cykeln.

Familjen har roat sig med supporter aktiviteter, plakat och hejarramsor, vilken tur man har som har en sådan underbar familj.

Håller nu tummarna för hela Julita Triathlongänget som ska tävla på söndag att punkteringarna håller sig borta, benen är pigga och att vi får ett underbart väder.

Fan, jag börjar nog bli lite nervös...

BMC Timemachine BM02 och lite semester

När man är på semester så brukar träningen vara klockren men i Orsa så....

Var det lite svårt att få till det, helt enkelt för att den enkla träningen har jag valt bort, ingen löpträning. Cykeln fick inte plats när vi var ute med vagnen med hund som dessutom har tratt efter operation och tro mig han tar plats just nu.

Men det är klart att allt fungerar, det blev simträning och så valde jag att köra en löprtäning även om jag inte hade tänkt det men känslan var att jag bara måste känna på hur det känns i benet. Det blev en kortare runda i ganska bra tempo. Känslan var jättebra, det kändes lätt att springa och jag kände ingenting från det som spökar.

Jag ville bara fortsätta springa men begränsade mig med vad jag hade bestämt, tyvärr så kändes det dagen efter i underbenet så det blev bara en löpträning i Dalarna. Det brådar kanske inte helt gott men jag ska ta tag i problemet efter jag har klarat av Jönköping.

På torsdagen åkte vi hem och efter 30 mil med husvagn och en bil fylld med barn så var det skönt att backa upp på tomten, vagnen tömdes och behovet av att röra på sig var omättligt. Jag stressade iväg på cykeln, molnen hängde tungt och de lovade regn. Efter ett par kilometer upptäckte jag att cykelbyxorna satt bak o fram, fasiken då är man stressad att få komma ut. Det blev en skön tur även om det började regna och blåste upp ordentligt de sista milen och ned vinden var inte i ryggen.

På fredagen kom ett stort paket, äntligen så dök den nya cykeln upp som jag hade beställt innan vi åkte till Orsa. Planen var en ny cykel nästa år men då de hade en bra rea med över 5000kr rabatt så passade jag på.

Cykeln monterades och jag försökte få till alla inställningar, lite speciellt med en karbon cykel som jag inte är van med men efter att faktiskt ha tittat på instruktionsvideon för en gångs skull så föll allt på plats.

Jag valde en BMC Timemachine TM02 som är utrustad med Shimano Ultegra komponenter.

Här följer lite spec:

Ram: p2p x subA, pure carbon
Framgaffel: aero hinge fork, pure carbon, with p2p & subA
Framväxel: Shimano Ultegra FD-6800
Bakväxel: Shimano Ultegra RD-6800
Kassett: Shimano Ultegra CS-6800, 11-25T
Kedja: Shimano Ultegra CN-6800
Vevparti: Shimano Ultegra FC-6800, 53-39T
Växelreglage: Shimano Dura Ace Barend SL-BSR1
Bromsar: integrated TT design (R), Shimano BR-6800 (F)
Hjul: Shimano WH-RS11
Sadel: Fizik Arione Tri2 Manganese
Sadelstolpe: aero post, pure carbon, with p2p and subA
Styre: Profile Ozero TT w/ T2+ extensions
Styrstam: BMC RSM 03

Det fick bli en testrunda lite senare på kvällen vilket var tur en av de förmonterade delarna släppte och jag fick vända efter 4km för lite pul innan jg kunde bege mig ut igen. Nu fungerade allt klockrent och cykeln kändes härlig. Den är riktigt stabil och känslan är att den ger tillbaka när man tar i Ramen på BMCn är mindre och kompaktare än på min Bianchi vilket jag tror passar bättre men det kändes också i låren att det blev en lite annorlunda sittställning. . Det var en av de där dagarna när det blåste riktigt mycket så där så att man förflyttar sig på vägen pga. blåsten men trots det så kändes den riktigt bra.

Nu får jag se om jag ska använda den i Jönköping eller inte det är lite småsaker som inte kom till rätta som jag har justerat men de måste testas och så måste jag prova den på ett par längre turer och även med mina tävlingshjul.
Första intrycket är bra men jag lägger ingen större vikt i vilken cykel det blir till nästa helg jag kommer att hinna med denna fartmaskin så småningom. ( Cykeln är ju inte bättre än cyklisten som trampar på den)

Ytterligare en liten investering som var ett måste, mina gamla takbågar som jag hade till förra bilen passade inte våran Duster. Jag kollade runt lite men ville inte lägga 4000kr för att få med cykeln på taket. Nu fick min svåger Jocke tag på orginalbågar och dessutom har han en bra rabatt då han jobbar på Volvo så jag blev skitnöjd. Tack Jocke, för hjälpen.