I veckan gjorde jag mitt sista besök hos sjukgymnasten...

Han anser nu att han inte kan göra så mycket mera utan att det bara är att köra på med övningarna och stärka upp knät. Det har blivit mycket bättre sedan jag började köra rehab och jag hoppas att det kommer att räcka till även om jag tror att det är något mer som spökar lite. Det slog han bort med åldern och att man inte kan hålla på hur länge som helst och det är en attityd som jag inte gillar. Jag vägrar gå med på att ett knä inte ska kunna fungera optimalt bara för att jag är i medelåldern. Tror mera att det handlar om att han inte riktigt vet vad mer man kan göra.


Jag befinner mig fortfarande i grunduppbyggnadsperioden och siktar på att fortsätta med min lågintensiva träning året ut. Även om kroppen för tillfället känns lite nedtränad så tror jag att jag är helt rätt ute i mina tankar när det gäller årsplaneringen. Min löpträning har kommit upp på en ny nivå och jag börjar känna mig trygg i löpningen igen. Jag har börjat sniffat på lite längre distanser igen vilket känns skönt och tanken är att innan året är slut ska en 3h löpning kännas helt okej igen.

Det har blivit och kommer att bli ganska mycket terränglöpning men samtidigt så vet jag att vartefter mörkret faller på så kommer jag att tvingas träna löpning i samhället, inget som jag gillar dock så kan jag springa långdistansturerna på helgerna ute på grusvägarna om underlaget tillåter det. Men än så länge går det bra även om dagens träning i snålblåst, regn och 2 grader var en inblick i vad som komma skall.

Perioden med cykeltrainer är här men det känns okej även om jag saknar vägarna och alla upplevelser som det innebär att vara ute och cykla. Men det är skönt att inte vara väderberoende, alla kvällar är potentiella cykelkvällar. Jag har kommit igång bra och min BMC känns fin på trainern, jag hade lite strul efter en uppdatering med Tacx programmet men nu fungerar det klockrent igen. För tillfället är det ganska lågintensiv träning utan syra men jag lägger ändå in några få intervaller för att kunna förkorta träningstiden något. Har lite planer på hur jag ska kunna utforma "cykelrummet" delvis för att få det svalare under träningen men också när det gäller tekniken, får se vad jag lyckas lösa framöver. Planerna på en racer ligger nu på is om inte rätt modell till rätt pris skulle dyka upp, behovet känns inte så stort och jag tror ändå att jag i vår vill lägga tiden på tricykeln.

Inget nytt på sim eller styrkefronten, Det är träningar som bara rullar på, simningen går bra och jag tycker att jag tänker rätt när det gäller träningstillfällen de får öka till våren. När det gäller styrka är det samma sak, lite styrka vid övriga pass samt en dag i veckan på gymmet, det viktiga är att hålla i det och fortsätta under hela året för att bibehålla styrkan i knän, bål osv.

Träningsmässigt har jag lagt ned betydligt mera timmar även i oktober om jag jämför med förra året, det känns bra och jag har fått in den högre dosen som en del i vardagen.
Viktigt är att den tiden som jag lägger ned måste vara kvalitets tid för att jag ska kunna försvara min träning. Att vara borta i 1 1/2h och bara nojsa runt i 30 minuter av tiden ja då är det bättre att planera in ett 1h pass. Min målbild är inetsad i hjärnan och den får mig att köra vidare oavsett hur seg och oinspirerad jag känner mig under vissa dagar.

Vidare så har jag börjat funderat lite på något Marathon under våren för att ha något att se fram mot under vinterns mörka, kalla och blåsiga löpkvällar.

Jag vill också få till några swimruntävlingar, jag söker fortfarande en partner till detta så är du intresserad så hör av dig man eller kvinna har ingen betydelse bara du tycker att det är roligt och är sugen på att köra några tävlingar. Måste säga att Ångaloppet var ett av de roligaste lopp som jag någonsin har gjort.

Har även en fundering på en träningsweekend i vår, men det ligger bara i tankestadiet än så länge.

Annars så fortsätter grundträningen, lite småtråkig men ack så nödvändig och lite regn bygger bara pannben.

Hösten är här!

Nu är hösten här på allvar....

Nu har jag även anmält mig till Ironman 70.3 i Jönköping, jag har en del att ta igen från årets löpning och hoppas kunna pressa tiderna en hel del från årets lopp.

Det är också bestämt att jag kör Stockholms Marathon som jag inte kunde köra förra året på grund av skada och så Ironman i Kalmar som blir huvudmålet. Sedan funderar jag på några andra tävlingar men de får jag återkomma med.

 

 

 

Jag kan konstatera att jag har lagt ned 14 timmar mer på träning under september i år om jag jämför med förra året, dock är jag inte helt nöjd utan vill få till lite mera tid på passen.

 



Jag har nu sålt min Bianchi och har funderingar på att köpa en ny racercykel men jag har inte bestämt mig än. Jag måste överväga hur mycket jag kommer att cykla på den, finns behovet eller räcker det med min tricykel?

                                                                           Såld!
Löpträning:
Träningen har rullat på bra och känslan är att löpningen börjar ta sig ordentligt. men jag har inte kommit in ordentligt med LD-löpningen än. Hoppas verkligen att jag ska komma igång med den nu under oktober. Det har under september och starten på oktober blivit mycket trailrunning som jag tror är snällare för kroppen men samtidigt kämpigare med alla små backar och en löpstil som kräver högre benlyft och parering för det ojämna underlaget.

 

Dagens pass

 

 

Samtidigt känns det som om att jag vill utnyttja terrängen så länge det går innan snön lägger sig för då blir det bara asfalt och grusvägar och visst är det härligt att glida fram genom skogen på små stigar.

                                                                          Lyttersta


Cykelträning:
Cykeln står nu på trainern så nu väntar en svettig cykelsäsong. Att cykla inomhus är riktigt kämpigt och riktigt varmt och det gäller att pressa sig och stå emot känslan av att vilja kliva av cykeln, Lite hårdrock i högtalarna underlättar under passen.
Jag kommer fortsättningsvis att även fortsätta cykla MTB under hela hösten, vintern och början på våren.

                                                          Svettigt pass på trainern

Simning:
Jag fortsätter med ett pass i veckan och så lär det se ut (ungefär) tills vårkanten. Det har varit bra träning denna höst, slitigare än tidigare och jag försöker verkligen maxa min insats på träningen.
Jag har fortfarande inte några större problem med kramper under träningen som jag hade i våras, nu är jag noggrannare med mina magnesiumtabletter och salt/mineralintaget det tror jag bidrar.

Styrka och rehab:
Styrka kör jag en dag i veckan samt rehab på minst 50% av övriga träningar. Den största delen av styrketräningen går ut på bål, rygg och ben och 75% sker utan redskap. Men givetvis behöver även överkroppen en del jobb.

Simningen behöver starka armar och axlar så jag lägger en mindre del även på detta, jag är dock lite oroad för vikten då jag har lätt att lägga på ett par kilo när jag kör mycket styrka.

Träningen fortsätter och nu handlar det mest bara om att mala på, inte så mycket att skriva om men det kommer ytterligare rapporter längre fram.

 

Tjurruset 12016

I dag så var det dags att delta i Tjurruset för första gången....

Jag och frugan åkte upp till Stockholm för att delta i Tjurruset för första gången. Hon fick startplatser av mig i födelsedagspresent tidigare i år och nu var det äntligen dags. Svårt att veta vad man kan förvänta sig mer än att bli skitig.

Vi hade anmält oss i mixgruppen och bestämt att göra detta tillsammans och njuta av loppet men försöka att hålla ett hyfsat tempo.

Väl i startfållan blickade vi upp mot slalombacken som kom direkt efter starten, det var 100 höjdmeter som skulle besegras på 600m. Ganska tuff start speciellt med tanke på att det sedan var ca 9,5km kvar i tuff terräng.

Starten gick och vi besegrade backen på 5,15 minuter, efter backen så fanns det möjlighet till återhämtning och det kändes skönt. Första smala sträckan i skogen var lite frustrerande då det gick ganska långsamt men vartefter loppet gick så öppnade sig massor av möjligheter till att springa om när orken fanns.

Banan bjöd på många tuffa stigningar på berghällar, tuffa spår med mycket sten och rötter och en del lermoment inne i skogen. Vid startområdet som man kom till så var det dags att bland annat vada i sjön för att ytterligare en gång bestiga slalombacken igen men då via stigar hela vägen upp.

Väl nere igen så var det en riktigt skönt kärr som skulle besegras, blev några sköna dykningar där.

Väl i mål så kom den obligatoriska bilden innan vi kastade oss i sjön för att bada av oss den värsta leran.

Trist att de inte hade fixat varmvatten till duscharna annars var det ett riktigt bra arrangemang även om jag hade önskat lite mera lera längst banan.

Johanna slog mig med en tiondel (rackarns) och fick en riktigt fin 124e plats av 1480 tjejer medan min placering blev lite mera blygsam.

Här kommer en liten film från årets Tjurruset!

Om vi ska göra det nästa år igen? Svaret är NEJ men....... det tar vi då....