En athlets tankar

Bloggen började med min satsning mot IRONMAN 2017 men som allt annat levande så har den nu tagit en ny form.

Här kan ni följa en 50 årings mans träning inom triathlon, löpning, swimrun mm.

Det handlar om en livsstil att inspirera andra till att röra på sig och att inse att träning kan vara både lätt och roligt samtidigt som det kan vara utmanande och krävande.

Jag söker nya utmaningar och vill gärna uppleva vad min kropp klarar av. Efter att 2017 klarat av min första Ironman full distans så kommer jag att söka nya utmaningar inför 2018.

Häng med mig på min resa och ännu bättre starta din.







måndag 28 november 2016

Så tog november hastigt slut!

Jag har haft en riktigt bra träningsperiod sedan jag drog igång min planering i september...

Nu tog den plötsligt slut, men mer om det senare.


Sedan jag drog igång min planering i september så har jag följt min plan så gott som livet tillåter, träningen har ökat betydligt från förra året och så här bra tränad har jag nog aldrig varit (som vuxen) när det börjar bli dags att kliva in i julmånaden. Grunduppbyggnadsperioden fortsätter även i december innan jag kliver in i nästa fas som jag kallar tävlingsförberedande som pågår från januari och i tre månader.


Jag har genomfört 70 pass och 75,5h i skrivande läge på dessa tre månader. Önskvärt hade varit flera långpass när det gäller löpningen men då det gick åt mycket tid för att komma tillbaka efter skada så har det blivit färre än vad jag hade tänkt mig. Tidsmässigt så saknar jag timmar mot planen så jag ligger inte helt i fas men jag hoppas kunna ta igen lite i december.

Positivt är att kroppen har svarat på träningen och mitt knä känns bättre och starkare igen även om jag inte helt litar på det helt och hållet. Rehab träningen har varit helt nödvändig och nu när det har gått över till prehab så tänker jag inte släppa den viktiga del av min träning.

Cykel:

Cykelträningen rullar på bra, de flesta passen ligger på 1h-1,30h i olika intervaller. Jag trampar med högre watt nu jämfört med i början på året och känslan är att jag är starkare på cykeln. Jag har hittat glädjen i att cykla på trainern även om jag givetvis föredrar att cykla utomhus. Det har blivit mindre MTB och mera trainer än vad jag trodde. De riktigt långa passen får bli till våren då det går att cykla utomhus igen men tanken är att öka på tiden till flera 2-2,5h pass


Simning:

Simträningen rullar på en gång i veckan på 1,5h varje gång. Den ligger på ca 3km varje gång med olika typer av simning inriktad på teknik, styrka och uthållighet. Jag blir otroligt trött av simträningen men känner mig starkare än tidigare och jag försöker att maxa varje träning.


En stor del att simträningen går så bra är att det är vältänkta och bra utformade träningspass av våran tränare samt att vi är ett stort skönt gäng som sporrar varandra till att hålla uppe tempot och genomföra alla övningarna. Jag är helt övertygad om att detta kommer att visa sig när det blir dags att börja simma utomhus igen.


 Löpträning:

Jag känner mig åter igen ganska stark i löningen även om jag har en bit kvar för att känna mig stark på de längre sträckorna. Farten saknas fortfarande och även en del av uthålligheten. Nu är det svårt att utvärdera men tittar jag på tävlingarna förra året så var det i löpningen som jag hade problem men samtidigt så var jag skadad och hade ont och kunde inte träna någon löpning på hela sommaren.

Jag genomförde en 2,2 mils löpning för ca en vecka sedan i tröskeltempo på 1,51 vilket jag känner mig nöjd med och den tiden borde jag kunna pressa ned en hel del.



Så tog november slut!

I går tog jag en trailrunda det var bitande kallt och blåsigt ute men samtidigt friskt och torrt i skogen. Perfekt för en längre skogstur tänkte jag när jag begav mig. Redan efter någon kilometer så kände jag att kroppen inte svarade jag blev flåsig och rejält trött i musklerna. Jag försökte att plocka fram mina mentala bilder som jag har när det suger och livet är tungt men de hjälpte föga.


Varje meter var en ren plåga och trots att jag höll ett relativt lågt tempo så fortsatte jag att känna mig trött och kroppen vägrade återhämta sig när det ex gick utför. Beslutet att korta av rundan blev lätt att ta så den planerade 15km rutten blev straxt över 8 km. Känslan när jag kom till bilen var hemsk, det kändes som om jag hade sprungit ett 10km lopp med maxpuls hela tiden.


Genast började tankarna att fara, kanske var det dags för ett par vilodagar och återhämta sig, kroppen hade nog gjort sitt och behövde återhämtning.

Jag vaknade i morse och mådde halvpyrt, kände mig lite slemmig i halsen och allmänt hängig och trött. Efter att ha varit på jobbet hela dagen så kom jag hem och somnade nästan genast.

Nu ligger jag här med datorn i knät med feber och tycker synd om mig själv, november är slut träningsmässigt nu gäller det bara att bli frisk igen och bli av med febern.

Men snart har jag riktigt roliga nyheter men det skriver jag om nästa gång, tills dess ska jag ta hand om min hälsa och se till att bli kry så fort det bara går.

söndag 20 november 2016

Jag måste jobba med mitt träningsbeteende!

När jag vaknade i går så var det jäkligt skönt i sängen.....

Enligt planeringen så skulle jag ut på en längre löprunda, solen lyste med sin frånvaro även fast SMHI hade lovat mig fint väder. Jag drog täcket över huvudet och fick slappa en kort stund till innan barnen såg till att jag var tvungen att kliva upp.

Jag har verkligen ingen lust med träning i dag, jag skiter i det.

Jag har under lång tid tränat 6-7 dagar i veckan egentligen bara onsdagarna som jag har haft träningsfria då jag på onsdagar tränar en friidrottsgrupp. Det har blivit en skön och bra rutin, personligen har jag svårt att få till långpass och flera pass om dagen så det känns viktigt att fullfölja mina träningsplaner. Men denna lördag så skulle jag skippa träningen.

Ibland kan jag byta ut träning, ex löpning mot gym om vädret är uselt eller välja en kortare runda om jag känner mig riktigt sliten men aldrig bara plocka bort ett pass. Jag lovade mig där på morgonen att jag inte skulle gå till gymmet eller sätta mig på trainern på kvällen inte ens en 5km kvällstur skulle avverkas. Jag skiter i träningen i dag och är bara normal som alla andra.

Familjen beslutade att ta en tur till Norrköping för lite julklappsinhandling, nu jäklar ska jag vara normal de gamla löparskorna som jag nu har som vanliga skor byttes ut mot ett par snyggare boots och tro det eller ej men skjortan åkte på. Inte ett funktionsplagg så långt ögat nådde.


När vi närmade oss Norrköping kom solen fram och suget kom direkt fasiken vad skönt det hade varit att springa längst landsvägen. Missförstå mig inte att luffa runt bland leksaker, kalsonger och pynt med familjen är väldigt trevligt men det där suget är ju som ett gift, jag har abstinens helt enkelt. Vi besökte varken XXL, Team Sportia, Stadium eller Intersport vet inte om det var ett medvetet val det vore liksom som att gå in på systembolaget som alkoholist.

Väl hemma fortsatte förstörelsen av mitt hyfsat hälsosamma liv, vi skulle nu försöka att fritera pommes för första gången. Tyvärr blev de jäkligt goda så det lär vi göra om igen.



Jag gick förbi träningsrummet några gånger och slängde en blick mot min cykel som bara stod där och skrek -Kom, kom och kör mig ett par timmar det går fort.



Jag gjorde ett tamt försök efter maten att åka till gymmet, som ett litet återfall.
- Jag åker till gymmet en snabbis.
-Trodde du skulle vara hemma i kväll.
-Jo
-Åk en stund om du vill så kan vi spela spel när du kommer hem.
-Nä är inte sugen vi spelar nu i stället.

Det blev Alfapet och lite vin resten av kvällen, nästan som en normal människa en lördagskväll.
Trevligt var det även om jag fick stryk två gånger på raken och jag som alltid brukar vinna, kan det vara att jag omedvetet tänkte på andra saker? Nä faktiskt inte men i omgång nummer två fick jag ihop ett talande ord även om jag inte fick ut det i själva spelet.



Jag måste faktiskt jobba med detta, träningen är inte det viktigaste i livet och om jag missar något pass eller måsta stå över för föräldramöte eller något annat så är det okey.
Jag tävlar inte på elitnivå och jag tror inte att några timmar här och där kommer att förändra mitt träningsbeteende eller chanserna att nå mina mål 2017.
Men det sitter i skallen och jag måste jobba med det för träningen är som ett gift visserligen ett bra gift men jag ska ha träningen under kontroll och inte tvärtom.


Jag vaknade i morse och drog täcket över huvudet, söndagsmorgon. Fick slappa i 10 minuter innan barnen tvingade upp mig. Solen lyste men är nu på väg bort. Fasiken vad skönt det ska bli med min söndagstur i dag.
 Hmm det är ju längdåkning på tv, Vinterstudion. Det skiter jag i giftet tar mig ut på min efterlängtade långtur oavsett väder och vind och jag är nästan helt normal.




söndag 13 november 2016

Vilket är ditt favoritpass?

Jag har funderat lite de senaste dagarna på hur mina favoritpass ser ut....

Nu på vinterhalvåret så tycker jag att njutningen av träningspassen inte är lika stor även om vissa löppass i någon minusgrad med strålande sol kan vara riktigt njutningsfulla. Simningen inomhus lockar mig inte speciellt mycket även om det är trevligt då vi är ett stort skönt gäng som tränar tillsammans. Att sedan sitta på cykeltrainern kan vara mycket men sällan njutningsfullt.

För mig är nog upplevelsen kopplad delvis till årstiden men givetvis också till vädret och eventuellt sällskapet. De långa cykelpassen med klubbkompisar en sensommarkväll har ett stort värde och riktigt tuffa löpträningar gör sig bäst med andra då det är lättare att verkligen kunna ge allt och prestera även om njutningsfaktorn är låg men efteråt hög.

Nu till mina favoriter!

Cykel:
Favoritpasset är ca 40km tempoträning. Det är hårt, tufft och lagom långt för att orka hålla i och verkligen ge allt under träningen. Man gör hela jobbet själv, får krypa ihop och låta kroppen ge allt, benen stumnar och lungorna får jobba.



Löpträning:
Favoritpasset är nog 15-20km i tröskeltempo, hårt men ingen maxträning. Jag är tvungen att fokusera på vad jag gör men det finns ändå möjlighet att njuta av passet. Det fungerar lika bra alla årstider även om jag föredrar sensommarkvällar. Återhämtningen efter passet går fort men jag är ändå mör efter ett sådant pass.



Simning:
Här föredrar jag tveklöst ett skönt längre pass på kvällen i ett behagligt och lugnt 20 min tempo och få simma på i några kilometer. För att det ska bli riktigt behagligt så ska båttrafiken vara i stort sett noll så att jag inte behöver lägga fokus på var ev båtar befinner sig. Känslan av att flyta fram i vattnet och kunna njuta av den monotona rörelsen slår det mesta i träningsväg.



Övrigt:
Swimrun är en favorit och rent träningsmässigt är det riktigt roligt. Denna vill jag genomföra med andra atleter och njuta av sällskapet. Fina sommarkvällar ger en skön naturupplevelse och en omväxlande och fantastiskt rolig träning.



Detta är mina favoriter att jag sedan gillar trailrunning, styrka i skogen, inlines med stavar, MTB och en massa annat är en helt annan sak.

Gå ut och njut nu av just ditt favoritpass.

lördag 5 november 2016

Varför styrketräning gör mig till en bättre triathlet!

Jag har haft problem de senaste åren med skador....

Ända sedan jag började träna igen som vuxen man så har jag varit förföljd av skador, lagom till juni har problemen dykt upp. Det har varit mestadels olika ben och knäproblem, jag har slagit bort det med att jag har sprungit för mycket och för ensidig löpträning vilket jag inser bara är en del av sanningen.

Nu har jag bestämt mig och genomför en annan typ av träning inför mitt stora mål som är Ironman i Kalmar. Jag startade min satsning i september 2016 och har delat upp tiden fram till IM i olika cykler med olika former av träning. (har redan skrivit om detta)

På vilket sätt ska styrketräning göra mig till en bättre triathlet?
För att min kropp ska orka med all belastning och den hårda och relativt stora mängden träning som krävs för att nå mitt mål så anser jag att det är ett måste. Kroppen kommer helt enkelt att gå sönder eller överbelastas om grundstyrkan inte finns där. Kroppen bryts ned under hård träning och det krävs starka muskler för att motstå skador.
Det är oerhört viktigt att inte bli småskadad utan att kunna genomföra en hel säsong utan avbrott när det gäller en uthållighetssport som triathlon. Genom att träna en del maxstyrka så kommer jag också att kunna utveckla farten i mina grenar.
 
"Som snart 50 åring så måste jag ge mig alla fördelar som jag kan för att kunna nå mina mål"

Vilken typ av styrka tränar jag?
Det är lite olika både beroende på vilken tid på året jag befinner mig men det jag har lärt mig sedan föregående år är att inte lägga allt för mycket tid på överkroppen. Så här går mina tankar om detta.
Jag är relativt stark i överkroppen vilket är märkligt då jag bara har tränat löpning innan men som jag ser det så vill jag lägga tiden på det som stärker cykeln och löpningen.

Jag bygger en starkare bål för att inte sacka ihop under löpningen och lägga allt för mycket kraft på benen men också för att orka ligga i tempoposition på cykeln.
Ryggen av samma orsak men också en hel del ben, knä och faktiskt även fötter.

Jag tränar en hel del stabilitetsträning då jag anser att den stärker upp mig i alla små rörelser samt ser till att jag inte skadar mig vid ex en liten snedtramp eller någon form av plötslig rörelse.
Funktionell styrka som jag har användning för där jag får med en större del av kroppen i samma övning som oftast kan göras i flera olika varianter.

Varför går jag till gymmet?

Helt enkelt för att jag tränar bättre där. Jag blir mer fokuserad och störs inte vilket jag skulle göra om jag tränar hemma vilket jag annars skulle kunna göra då de flesta momenten inte kräver redskap. Visserligen använder jag mig av redskap på gymmet för att kunna göra övningar som ex marklyft och utfallssteg med extra motstånd.

Jag lägger även en del tid till styrka vid alla övriga pass men då sker de på plats dvs exempelvis i skogen vid trailrunning, cykelrummet när jag kör trainer osv. Men ett rejält pass i veckan kommer jag att ha i gymmet hela vägen fram till mitt slutmål för i år.

Detta har varit ett misstag innan att när våren närmar sig så har jag slutat träna styrka och bara ägnat mig åt simning, cykel och löpning. Jag försöker köra ett 10 minuters pass efter all vanlig träning för att försöka integrera styrkan som en del av all träning då får man kontinuiteten som är så viktig.

Vad aktar jag mig för?

Jag är väldigt försiktig med hoppövningar även om jag gör några lite enklare övningar. Skaderisken är allt för stor då mitt ena ledband i knät inte är 100% stabilt. Förhoppningsvis kan jag succesivt utöka dessa övningar.

Exempel på övningar:

Här kommer en liten video på några av de övningar som jag brukar utföra, som ni ser behövs det väldigt lite utrustning jag har valt en balansbräda från Biltema och en pall från Ikea för en kostnad på ca 120kr totalt. Dessa övningar kan även utföras utan dessa redskap, använd en trästock sten eller liknande.




Jag rekommenderar även dessa appar om du har mobilen tillgänglig:

Knäkontroll

Daglig workouts

Ps glöm inte att ha kul!




tisdag 1 november 2016

I morgon väntas första snön falla!

Men hösten har varit lång och fin så det känns inte så farligt....

Jag har haft en vecka som motsvarar alla mina förväntningar på min träning, det är ibland svårt att få in planerad träning p.g.a. födelsedagar, föräldramöten, läxor, kvällsarbete mm. Trots lite av dessa saker så har jag ändå fått in träningen även om jag ibland får justera längd eller vilken form av träning som genomförs.

V43 fick jag ihop 9h vilket gränsar till den maxtid som jag ligger på under hösten och som också passar in i min vardag. Jag har ökat träningsdosen och vill inte råka ut för relaterade skador på grund av det. Det känns som om jag har lämnat den tunga perioden bakom mig och träningen känns åter igen lätt och även om benen ibland är tunga så går det lätt att genomföra passen. För närvarande har jag 13 dagar utan vila bakom mig men då några av passen är lättare 5-7km löpningar så finns inte riktigt det behovet, den varierade träningen hjälper också till.

En riktigt bra träning är den med barnen, nu är sonen så pass duktig att han kan ge mig ett helvetespass om han vill. Han har inga stora problem att lägga sig på ett riktigt snabbt tempo även om han inte riktigt än kan hålla det i längre distanser men en 5-6km runda får han lätt upp min puls ordentligt. Ps reflexer är bra på kläderna.

Ett kvällspass i veckan med sonen.

Som jag skrev så har hösten kommit och vintern är på intågande vid skrivande ögonblick så mörkerpassen blir fler och fler, det betyder också att passen inomhus  utökas något. Ett exempel på det fick jag ta till i veckan då benen var sega och jag kände verkligen inte för att varken springa eller cykla. Veckans styrkepass med rehab var redan gjort men jag valde ändå att lägga till ytterligare ett styrkepass som koncentrerade sig på bål och överkropp. Första delen av passen så körde jag högintensivt för att köra mera traditionellt under andra delen.


 På fredagen så kom solen efter flera veckors mulet och grått väder, helt underbart. Jag flexade ut från jobbet lite tidigare för att i full fart fara hem, byta kläder och kasta mig ut på en löprunda i solen. Korta tights blev valet och det var underbart, 11 grader visade termometern och trots en stark vind så njöt jag av varenda meter. Känslan av att behöva solglasögon var helt ljuvlig.


 Om det är härligt att träna med barnen så är det lika härligt att träna med sin fru. Det är inte alla pass som fungerar perfekt men långpassen fungerar riktigt bra. Det tvingar mig att hålla nere tempot något vilket gör det till en behaglig resa, kanske inte riktigt lika behagligt sista kilometrarna för Johanna. Barnvakt inplanerades på söndagen då SMHI lovade sol och 5-7 plusgrader, och vi valde att springa i Katrineholm. Delvis var detta en rutt som vi sprungit tillsammans men för att visa henne delar av swimrunbanan så fick en bit av träningen bli även på skogsstigar.


Omgivningen runt Duveholm är vacker och dessutom så kan vi genomföra distansen till en stor del på grusväg vilket sparar lite på slitaget. Solen sken och det var lagom krispigt ute för en längre distans. Vi hade valt att springa i två timmar i lugnt tempo och distansen var då obetydlig men den slutade på straxt över 21km.



Mina planer på att fixa lite i "cykelrummet" tog jag tag i under gårdagen, en hylla för dator åkte upp på väggen sedan tog jag mina gamla fläktar för mitt akvarium för att få till lite behagligare luft vid träning. Tanken är även en ny Spotify-spelare då den gamla strular ordentligt, men där vill jag surfa runt för att få till en bra deal. Det blev bra nu fick jag upp datorn på rätt nivå och det hela blir mera av en fast installation.


Nu är jag i en period som är lågintensiv vilket jag har skrivit om förut men för att göra cykelpassen lite mera intressanta så fick jag i går en fundering som jag testade. Kontrollerade intervaller, jag testade i går med att köra 5 minuters intervaller varvat med 5 minuters lugnare tempo. Intervallerna är kontrollerade och jämna men i ett tuffare tempo. Skillnaden mellan vila och intervall låg på ca 45watt. Jag ska testa detta även vid nästa pass men öka på intervallsektionerna till 8 minuter i stället och ca 50watt vilket borde fungera utan att ge syra.



Oktober är nu slut och träningen under denna månad ligger som planerat och betydligt över september 2015. Trots det så känns det lugnt och kroppen hänger med på ett bra sätt. Jag känner mig starkare och mera uthållig än på länge även om farten inte riktigt finns i kroppen men den ska jag jobba på under våren.

Det som inte har fungerat hittills är minskandet av godis och läsk, så jag antar att det är det som jag nu bör ta tag i.