Jag bad om ett julmirakel!

Men riktigt så långt nådde inte julens magi....

Efter några veckor utan löpträning så var mitt sista inlägg inte så muntert, jag kände mig inte så mycket muntrare efter sista besöket hos naprapaten.
Hon behandlade mig med el, ultraljud och massage även denna gång och det blev en kur med Diclofenac då hon fortfarande var ganska säker på att problemet var muskulärt.

Dagen efter så var smärtan borta men trots det så har jag inte vågat hoppats riktigt, jag bestämde mig för att testa benet på annandagen om smärtan inte kom tillbaka innan dess.

I dag så var det dags att testa benet igen, förra försöket var misslyckat då kom smärtan redan efter 50-100m och sedan blev problemet större igen.
Sonen bestämde sig för att hänga med ut på löpturen och det är alltid så himla kul att ha med honom när jag tränar. Vädret var perfekt, kanske inte för att vara den 26/12 men för löpträning, ja det kändes som vår i luften.

Vi tog en runda ut mot Skenäs slott, perfekt med mjuka grusvägar och lagom med mindre inte så branta backar. Vi hade bestämt ett långsamt tempo delvis för att inte belasta benet så mycket men även för att bara kunna njuta av löpturen.

Jag kände ingenting och vi kunde bara jogga på i skönt prattempo och snacka om allt från dataspel till nästa friidrottstävling. Solen sken i kapp och trots att det blåste en del så var det helt ljuvligt. Tyvärr så gick solen i moln och även känslan i benet, jag började känna av det ytterst lite efter ca 5km och vi valde att stanna för stretching innan vi joggade vidare.

Trots att jag kände av benet så var känslan god, det var inte smärtande som det har varit förut utan mer som en markering, förhoppningsvis så kommer benet att bli 100 procentigt om det får vila i någon vecka till.

Framme vid bilen så kunde jag konstatera att det inte hade blivit värre även om mina förhoppningar var att det inte skulle uppkomma någon smärta över huvud taget.
 Men det var otroligt skönt att åter igen kunna dra på sig löparskorna och få sig en riktigt skön löparrunda.

När jag kom hem så behandlade jag benet med kyla och värme samt massage och sedan dess har jag inte känt någonting. Tanken är att benet ska få fortsatt vila i ett para dagar innan jag provar med en ny lugn löpträning, under tiden så fortsätter jag mala med simning, styrka och cykel.

Jag känner mig inte helt lugn än men lusten att träna kom tillbaka  och det var kanske det viktigaste beskedet.

Jag önskade mig ett julmirakel och att i dag kunna springa med sonen var inte långt därifrån!