Jippie jag springer igen!!!

Om man är stark måste man vara snäll som Bamse sa, nu tränar jag inte så mycket styrka för att bli en muskelman utan mera för att stärka min kropp så den orkar med den övriga träningen. Sedan i somras så har jag ökat styrketräningen men nu börjar det snart bli dags att dra ned lite på den för att få in ett extra löppass. Tanken är fortfarande och extra viktig med ett kort styrkepass vid den övriga träningen ex 15 min efter ett löppass.

Goda nyheter är att vikten nu har rasat med 4kg sedan jag har kommit igång med löpträningen igen skönt att slippa släpa omkring på dessa kilon när man ska pressa sig runt kommande IM.

Vad vore livet utan sköna träningskompisar? Att de försökte dränka mig efter jag kom i mål kan jag stå ut med och har man vunnit lagkappen där vi simmade 8x50m var som avslutning på torsdagsträningen så måste man ta en lagbild. Nej vi är inte dopade och nej kvällstidningarna hörde inte av sig.

Solen och värmen har äntligen kommit till oss och då blir det ju extra underbart att få komma ut och springa. Märkligt vad det gör för humöret att få vara ute och lägga meter efter meter bakom sig på landsvägen. I fredags blev det en skön tur, regnet la sig och solen kom fram och gav en klarblå himmel och dessutom massor av syre i luften.

 

Om fredagsträningen var skön så blev söndagsträningen ännu bättre visserligen inte lika soligt som under lördagen men den dagen spenderade vi i Örebro på friidrottstävling där sonen tävlande i tresteg en bra uppladdning inför nästa helgs stortävling. Jag funderade ett tag på att ta korta tights men för att spara mina knän så fick det bli tunna långa. Handskar och mössa byttes ut mot solglasögon och så bar det iväg på en 15km löpning, Det kanske inte låter så mycket men för mig är det den längsta löpsträckan sedan i november. Jag skyndar långsamt men har planer på att första halvmaran ska ske under mars på träning.

 

 

Det kändes riktigt bra och benen känns hyfsat lätta, jag valde ett tempo som var lite snabbare men jag höll tillbaka i upp och nedförsbackar. Känslan var god även om sträckan jag sprang har några tuffa backar och det sved lite i låren så släppte det omgående efter krönen var passerade. 

 

Min gode klubbkompis ord var med mig i de backar som det var lite tungt, "Det sitter i huvet inte i bena, kör nu för i helvete" Visst är det så benen är vältränade det gäller bara att få med sig skallen.

 

De 15 kilometrarna gick med ett snitt på 5,08 vilket var ca 5 sek snabbare mot planen som jag hade innan träningen. Men jag tar med den goda känslan och njuter av att kunna springa igen.

Jag har även fått svaret från ortopeden och hans diagnos är benhinneinflammation. Stå ut till efter IM så opererar vi till hösten om det inte har blivit bättre var hans ord. Blir det inte värre än vad det är nu så löser det sig men jag är fortfarande rädd för att öka på hastighet och längd så jag skyndar långsamt.


Nu väntar en vecka med mindre träning då jag ska åka med som tränare för mitt friidrottsgäng på Svealandsmästerskapen vilket ska bli jäkligt kul och då ska jag passa på att vila kroppen vilket förmodligen inte är helt fel.