Livet har varit upp och ned sista tiden på mer än ett sätt, det har varit tunga veckor men också en vinter och förvår som inte har gått min väg. Nu ser jag en vändning men den kommer lite sent i vart fall för Stockholm Marathon....
Jag får nog lov att omvärdera mina mål för Stockholm Marathon, jag har sedan jag sprang mitt första lopp haft en trend att det har gått fortare för varje gång och senast det begav sig var jag nära min drömgräns. Den känns ganska avlägsen nu men då gäller det bara att fokusera om ta det som en kul grej och en riktigt bra träning.Våren bjuder också på många aktiviteter som påverkar möjlighet till träning, föräldramöten, klassaktiviteter, student, skolavslutningar mm mm. De är oftast trevligt men ställer till det lite för träningsmängden men jag antar att det kallas livet. Ett riktigt trevligt avbrott i träningen fick jag i helgen, då både min fru och jag fyller jämt i år fast jag leder med 10 år så blev vi bjudna på en spa och hotellvistelse i Norrköping.
Helt underbart med massage, bubbel, bastu, annan form av bubbel, middag mm. Ja jag lovar jag spar er upplevelsen med bilderna från våran spadag men det var en annorlunda upplevelse med i min packning låg endast skjortor..... Bara det är stort ska ni veta och ja jag bytte till och med strumpor bara för att vara fin för min fru när vi gick ut på middagen.
Efter en härlig dag och kväll var vi stinna av mat och lite glada av dryck då slog vi till med en sen kvällsjogg Norrköping, kanske inte den bästa kilometertiden men mysigt var det och roligt hade vi.
Tror att massagen hjälpte för mina ben var trots allt ganska mjuka efter träningen men att bara sitta på 7e våningen och titta ut över stan var en ganska härlig stund.
Morgonen spenderade vi men några kilometers morgonpromenad som är ett toppensätt att bli sugen på en stor fin hotellfrukost. Kombinationen med vila, mys, motion, god mat och dryck stärker både kropp och själ men om jag nu är piggare än innan, nja det vet jag inte men en upplevelse rikare.
Här lägger jag familjemys åt sidan och går raskt vidare på söndagskvällens träning. ja väl hemma var det dags att väcka upp kroppen. Jag har sprungit väldigt få hårda pass i år pga skadan men nu var det dag för en fartökning. Det blev en 8km löptur med de sista kilometerna på under 4,30 vilket är fort för mig. Nära döden upplevelse men fasiken så skönt.
Cykelvåren har ju varit si så där och även måndagsturen blev en kall historia, blåsigt och kyligt ja ni vet så att tårna knappt ville tina upp efteråt i badkaret trots att man ligger i riktigt varmt vatten. Benen kändes stumma men det var skönt att få några mil i benen.
I dag var det varmare även om solen lyste med sin frånvaro, jag passade på att ta en 12km löptur på kvällen. fortfarande känns benen ganska trötta men jag malde på i tänkt tempo. Känslan var ändå trots sega ben att det finns mer att plocka ur kroppen.
Nu väntar husvagnsmys, födelsedagsfirande och annat skoj men ja just det hur blir det då med träningen? Tur att det finns sena kvällar.
Ha det bra där ute i cyberrymden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar