En athlets tankar

Bloggen började med min satsning mot IRONMAN 2017 men som allt annat levande så har den nu tagit en ny form.

Här kan ni följa en 50 årings mans träning inom triathlon, löpning, swimrun mm.

Det handlar om en livsstil att inspirera andra till att röra på sig och att inse att träning kan vara både lätt och roligt samtidigt som det kan vara utmanande och krävande.

Jag söker nya utmaningar och vill gärna uppleva vad min kropp klarar av. Efter att 2017 klarat av min första Ironman full distans så kommer jag att söka nya utmaningar inför 2018.

Häng med mig på min resa och ännu bättre starta din.







söndag 17 december 2017

Som ung tävlade jag i en helt annan sport, nu blir det ett kompliment till träningen.

När jag var ung så tävlade jag i längdåkning men snöbrist tog död på det intresset. Sedan dess har jag funderat på att testa igen nu gör jag det på allvar.

Jag stod på ett par ovallade skidor för 5 år sedan det var mitt sista möte med spåren i snön.


Den här veckan har rullat på utan konstigheter, egentligen är det som vilken vecka som helst och vet ni vad? Jag gillar det.
Det betyder att man inte är sjuk, har ont eller liknande. Nu slutar förberedelseperioden på friidrottsträningen vilket är synd för nu kan jag inte vara med och springa med ungdomarna längre men det överlever jag nog även om det är riktigt kul.

Löpträningen rullar på även om det fortfarande inte är så långa distanser, men jag har fått upp farten igen vilket känns skönt. Det som också känns skönt är att snön har börjat falla. Jag tycker om att springa i snö speciellt nu med all julbelysning det blir så vackert.



Jag har trappat upp cykelträningen och det är nu betydligt hårdare på trainern, pulsen får jobba och tiden har ökat. Jag vill verkligen inte vara i sämre cykelform än vad jag var inför förra våren så här lägger jag en hel del energi. Dessutom är det så enkelt att bara dra på sig ett par cykelbyxor, starta datorn och börja cykla. Jag börjar faktiskt känna mig hyfsat stark på cykeln.



Tyvärr hänger jag inte riktigt med fortfarande på simningen men jag jobbar på det. Jag är klen i axlar och armar och kroppen tröttnar fortare än vad den har gjort innan. Trots det så är det fortfarande ett fall framåt mot tidigare simform. Men jag får vara nöjd med det snygga märket på näsan efter glasögonen.


Styrketräning som jag skulle ha kommit igång med denna veckan har inte blivit verklighet så det puttar jag framåt ev mot julledigheten. Det känns viktigare att få upp kondisen först.

Så var det mötet med snön som jag skrev om tidigare.
Min kära fru tyckte att jag skulle börja åka lite skidor igen, hon vet att det har varit ett sug men jag har inte velat lägga pengar på det. Nu fick jag en fin tidig julklapp. Jag valde vallningsfria skidor för enkelhetens skull och jag tror att det var ett bra val. Visserligen behöver man valla dessa lite, man stryker på glidvalla som finns i två varianter och fäste som också finns i två varianter. Enkelt o bra och mera tid i spåret.



I dag visade tempen på -8 grader och strålande sol, det visade sig finnas ett spår vid golfbanan så jag begav mig ut för en första träning.
Känslan var ganska god även om mina triceps fick slita ont när det lutade uppför. En viss smärta spred sig under träningen i ljumskarna, ja gissa om denna man kommer att gå som om han har skitit på sig i morgon.



Men så ljuvligt att flyta fram i spåren, ja flyta o flyta men ta sig fram kanske är rätt ordval. Jag hade både fäste och hyfsat glid och spåren var ganska skapliga. Man inser fort att man inte är den stakaren som man tror sig vara men vilken perfekt träning för hela kroppen, inte minst för bålen.


Nu går vi in i julveckan, barnen önskar sig allt mellan himmel och jord. Själv vill jag bara njuta med familj och släkt. Det blir min första jul utan mor vilket känns konstigt och det är med ett stort hål i hjärtat som jag för första gången får fira utan mor och hennes underbara kalvsylta. Men livet går vidare precis som träningen och jag ser oerhört fram mot lite ledighet med mycket kärlek, mat, träning och lek.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar