Swift, Instagram, ågren och veckorna som har gått

I skrivande stund har vintern slagit till med kalla nätter och ganska kyliga dagar. Vid dessa tillfällen så känns Zwift som ett ypperligt alternativ, men är det verkligen värt pengarna? Läs mera om mina tankar längre fram i texten.

Veckorna har rullat på och likaså träningen utan några större konstigheter. När jag jämför med förra året så kan jag se att jag inte tränar riktigt lika mycket men det visste jag redan innan. Framför alt beror det på att jag nu lägger in mera tid på min roll som friidrottstränare.
Jag bestämde redan innan att jag var tvungen att få högre kvalité på passen då de blir lite färre och även kortare vid vissa tillfällen och det anser jag att jag har lyckats med kanske 50% av gångerna.

Simträningen:
Finns inte så mycket att säga, den rullar på en gång i veckan och kommer så att fortsätta under våren, jag hoppas på en tidig vår så att utesimningen i öppet vatten ska komma igång tidigt speciellt med tanke på att Ö till Ö väntar i maj.

Skidor:
Skidåkning har varit en del av min träning under vintern, jag har hittat helt nya muskelgrupper och det är en ganska go känsla. Nu har väderläget varit som det brukar med halvdåligt med snö men jag har tagit de chanserna som har erbjudits för att komma ut i spåren. Fina vinterdagar är det magiskt skönt att få njuta av sol en blå himmel och några minusgrader.

Men då jag får lägga stor del av min träning på den senare tiden på dygnet så har det mest blivit skidåkning i pannlampans sken. Tur att man inte är mörkrädd.
Jag valde vallningsfria skidor vilket jag är glad för jag tror inte att jag hade kommit ut lika ofta om förberedelserna hade behövt mera tid. Som familjefar så gäller det att vara tidseffektiv om det ska fungera med träningen.

Löpträning:
Här har det varit mest varierande om jag jämför med förra året. Jag är inte riktigt lika pigg på att bege mig ut oavsett väder som jag var förra året. Kanske kommer det att visa sig längre fram om jag har gjort rätt eller fel val. Tidigare år har jag haft löprelaterade skador och nu försöker jag dra ned mängden något och ersätta med annan träning. Jag försöker också variera löpträningen mera.

Kanske har löpbandet varit en bidragande faktor, delvis gör bandet det lätt att stoppa in en kortare träning när tiden erbjuds men kanske är det också boven i dramat när det gäller att jag har blivit mera väderkänslig. Men det är lätt att lägga in ett 30 mins pass när jag kommer hem kl 20,00 från friidrotten och suget att bege sig ut i blåst och minusgrader är noll. Dock så tycker jag inte om längre pass på bandet utan de sker alltid utomhus.

 Cykel:
Jag bestämde mig för att införskaffa en ny smart-trainer, kanske framför allt för att jag var lite trött på att den gamla inte var helt ok i stigningar, tog jag i så kunde däcket glida lite. En jämnare cykling var målet. Jag valde mellan två modeller och i slutändan så blev det den billigare modellen Tacx Flux. Nu valde jag också att börja cykla på min nya cykel vilket var jäkligt kul, jag jobbar fortfarande med inställningarna på cykeln men känslan är att jag sitter ganska bra.

Trainern håller vad den lovar, cyklingen är ljudlös och väldigt smidig. Trainern följer datorn ganska exakt det enda jag kan se är när jag kör Zwift så finns det en liten fördröjning i watten ibland.

På tal om Zwift!
Jag har nu nått slutet på mina 7 dagars provperiod på Zwift och jag måste säga att det har varit en trevlig upplevelse. Att cykla med andra är roligt och extra motiverande men samtidigt ska det vägas mot en kostnad på ca 150kr/månad. Om jag köper in en fot-pod så skulle jag även kunna använda programmet till löpträning viket jag lägger in på plussidan. Ska jag vara ärlig så har jag inte bestämt mig än, jag kommer nu att gå över till Tacx-programmet igen och fundera på hur jag ska göra.
Jag lägger trots allt en hel del pengar på min träning och jag är tveksam till att påbörja en månadskostnad för detta.

Instagram:
Jag är ganska aktiv på Instagram och använder det som en form av dagbok, det sporrar mig till träning men det är inte hela sanningen.
Insta har även en tendens att stressa mig, att se alla härliga människor och följa deras träning är inspirerande. Att sedan se otroligt vältränade med magrutor åt alla håll är coolt man vet ju vilket arbete som ligger bakom dessa muskler. Men ibland så blir jag stressad och får lite ågren för att jag inte har fått till all min träning.
Lunchpass! Herre min je vem får till det? Jag har 30 min lunch och ska hinna hem från jobbet och släppa ut hunden ibland hinner jag slänga i mig lite yoghurt, så ser jag bilder från de som har sprungit i solen. LUNCHLÖPNING! Jag hatar det eller nej jag är avundsjuk på det. Så ser jag någon som har lagt ut en bild på sin Garminklocka 10km 42 minuter! Kom igen jag kämpar runt 50 min och varför kan du men inte jag? Suck! Men trots allt så den lilla stress som det ger övervägs av alla inspirerande bilder.  Följ mig gärna men förvänta er inga lunchlöpningar på mitt flöde.

#triathlon.benny