När det inte kunde bli sämre!

Ja känslan var där att nu kan det inte bli sämre....

Men tji fick jag. Jag har vilat totalt från allt vad ansträngning av ben heter under snart 2 veckor. Nu betyder inte bara det att jag har vilat utan även att jag har missat min träning både cykel och löpning. Knä och ben börjar kännas bättre även om det inte känns helt bra fortfarande.

Jag bestämde mig i måndags för att om jag kan springa en kort runda (4km) på tisdagen ( vilket jag gjorde utan någon märkbar smärta även om jag var trött) och en 1h runda i dag så struntar jag i alla uppsatta mål. Jag skiter i drömtiden utan bara lunkar mig fram för ett framtida mål på 10 Stockholms Marathon på raken som alltid har funnits där. Nu skulle ju vädret dessutom för första gången sedan jag började springa bli bra, tänk att få springa ett Stockholm utan regn, otroligt. Om det så tar 5h att ta sig runt skitsamma jag vill verkligen känna känslan av att stå där i starten när 20 000 + sakta börjar springa mot sina mål. Jag vill springa in på stadium, få stumma ben, dricka en öl och käka 2 korvar..... Jag vill!!!

Då hade jag känt lite av hostan som hade kommit smygande, men den störde inte. Nu sitter jag här och hostar så lungorna hoppar upp och ned och jag vet inte om det är värmen eller om det är febern som får mig att svettas. Orken i kroppen och knoppen är minimal.

De sista dagarna har mejlen, Facebookuppdateringarna på hur du dricker, äter osv innan ett Marathon rullat in. Jag minns inför mitt första hur jag läste alla och  fattade föga hur lycklig jag skulle bli när målen inne i stadium låg där 50m fram, euforin och den totala utmattningen.
Nu hoppar jag över allt om denna tävling, jag vill inte se jag vill inte känna.
Visst hoppas jag på ett mirakel inför fredagen, tyvärr är jag och gud inte bästa polarna så jag tror inte att han kommer att utföra några större mirakel i denna kropp. Jag får ta denna helg, glömma och sedan gå vidare mot nästa mål.

Jag är medveten om att detta inte är OS eller ett VM kval som jag missar längdhoppet med 1cm men detta är ett av mina mål något som jag drömmer om och längtar till. Skitsamma!

Men det är inte skitsamma för jag vill verkligen så otroligt mycket vill jag verkligen.