Träningsplan för det närmsta året

Det börjar bli dags att summera tävlingsåret 2016, men det får vänta för nu blickar jag fram mot nästa säsong.

Nu är årets tävlingssäsong slut för min del, det återstår några tävlingar ex Tjurruset och ev ett obstacle race och kanske även ett Zombie race men de kommer bara att betraktas som roliga träningar och ske i det tempot.

För närvarande är jag inne i en viloperiod och REHAB period vilket betyder lugn träning utan press som alla avslutas med REHAB träning. Jag har besökt sjukgymnast som hade svårt med diagnosen men kunde konstatera att mitt främre korsband var lite ostabilt. Opererade korsbandet för ca 19 år sedan och möjligtvis har det blivit utslitet. Så nu har jag ett träningsprogram som jag följer.

Det finns bara ett mål under nästa år och det är Ironman i Kalmar visst kommer det flera roliga tävlingar men satsningen är att kunna prestera på topp den 19/8-17
På vägen dit kommer jag att avverka flera simtävlingar, swimrun, löp och triathlontävlingar men tanken är att de ska vara en del av året för att vara i bra form till Kalmar.

Så här ser årsplanen ut för nästkommande 12 månader.

Tanken med planen är att bygga upp sig under hela perioden utan att dra på sig skador på vägen och att sakta men säkert bygga upp farten och kunna maximera. Trots allt är det en ganska lång tävlingsperiod så ev får jag backa lite under perioden till mera tävlingsförberedande träning beroende på hur kroppen svarar och vilka tävlingar jag planerar in.

Här följer en exempelvecka under grunduppbyggnadsperioden.

Här finns stora möjligheter att byta ut träningsformer vilket jag kommer att göra till ex MTB  olika grupp pass på gymmet eller gemensamma träningspass med klubbkompisar. Det enda passet som är fixerat är simpasset som jag gör i grupp i Katrineholm.

Jag har även beslutat att skärpa till mig med maten och kommer att i fortsättningen äta lunch varje dag vilket jag inte har gjort tidigare men ska jag orka med upp mot 10h i veckan så är det ett måste. När de mörkare tiderna kommer så lär energiintaget bli ännu mera viktigt samt att jag tror att skaderisken minskar.

Jag kommer att återkomma om framtida träningar samt en sammanfattning om årets tävlingar, vad gick rätt och vad gick fel detta året. Nu ska jag njuta av höstens träning som är ganska skön och framför allt ser jag fram mot att få simma kanske den sista turen i öppet-vatten i helgen.

Här är en bild från en av veckans träningar, den slutade med rejäla kastvindar och en rejäl regnskur lätt uppfriskande.

Nu ska jag fortsätta med att utvärdera året och se vad jag kan göra bättre och hur jag kan optimera min träning så att minsta möjliga insats ger mesta möjliga effekt.

Ironman Kalmar 2017

Jag är nu anmäld till Ironman Kalmar 2017!

 Mina härligaste 3,86km simning, 180,2km cykling och 42195m löpning väntar, om 369 dagar står jag med våtdräkten och blickar ut över mitt livs äventyr.

Nu väntar ett år av träning och förberedelser, ingenting ska lämnas åt slumpen för när jag är på plats ska det bara handla om min egen prestation mitt pannben och min egen inre styrka.

Jag började för knappt ett år sedan, då klarade jag av att simma 25m crawl, hade aldrig testat en tempocykel. Jag har klarat årets mål med bland annat ett IM 70.3.

Nu ser jag fram mot en höst, vinter och vår med förberedelser och tävlingar som alla ska föra mig till 2017 års slutmål. Ironman Kalmar

Ångaloppet 2016

Ibland är livet märkligt.....

Jag har försökt att hitta någon under hela våren som jag kunde ställa upp i Ångaloppet med men utan resultat. Plötsligt händer det... Dagen innan loppet så teamade jag ihop mig med Per Gutesten vars swimrunkompis var skadad så jag hoppade in och tog hans plats. (tack Facebook) Kul att få träffa en ny härlig människa som jag aldrig har sett innan.

Det började dock sisådär då det spöregnade i Ånga när vi kom dit. Vi hade stressat på morgonen och SMHI hade lovat fint väder så inga regnkläder var med. Inte kul för min stackars familj som var med för att titta.

Banan var omgjord på grund av Östersjöns kalla vatten, det var endast 11 grader längst ut på banan så i stället blev det 3 loopar varav de två första var lagda runt en insjö och den sista ut i havet. Det var nog ett väldigt klokt beslut.

Jag och Per möttes upp vid starten och det kändes genast som om att vi kommer att få en trevlig dag. De tälten som fanns för ombyte var bystade på grund av vädret, det regnade fortfarande och var lite ruggigt.

Det började dra ihop sig för start och vi tog en lätt uppvärmning, första löpsträckan var ca 7,5km så vi beslutade att vi startar lugnt så blir musklerna varma på vägen. Vi hade ingen tidspress utan detta skulle bara bli en rolig upplevelse.

Starten gick och det var en riktigt skön löpning fram till första simningen, vi höll ett ganska bra tempo och stora delar var ganska lättlöpta. Vid simningen fick Per problem med kramper men kunde ändå fortsätta. Det var ganska enkla simsträckor förutom att vågorna gick höga vid ett par av dem. Men det bästa var att solen kom fram och vädret blev mycket bahagligt.

Lite kaos kunde det bli vid uppstigningen från vattnet, lite av charmen tycker jag. Vattnet var varmt och behagligt i sjön så det var bara skönt att få simma när man hade sprungit en stund.

Det var en stor blandning på hur det såg ut när man skulle upp ur vattnet, stenigt och klippigt eller som här under en liten strand. På vissa ställen fick man dra sig upp med rep för att komma upp på lite brantare och hala klippor.

Straxt innan första simningen blev löpningen mera teknisk och var riktigt knölig på vissa ställen. Bland annat så fick vi bestiga en höjd som var riktigt rolig men slitig för dem som hade stela ben eller krampkänningar. De två första varven gick bra även om vi fick dra ned på tempot lite för Pers krampkänningar. Nu började det närma sig den sista rundan som går ut i Östersjön.

Även här var stiglöpningen teknisk och hur kul som helst, jag hade stålsatt mig inför första simningen och det kalla vattnet men det visade sig bara vara härligt friskt. Plötsligt såg man botten, vattnet var salt och massor av maneter som irrade omkring kroppen.

Det var flera korta simningar med korta löpsträckor över öarna och otroligt vackert, nästan så man ville stanna och bara njuta av utsikten. Från en av öarna fick vi hoppa ut från en klippa och man kände sig lite som Tarzan.

Slutvarvet avslutades med ca 3km löpning och jag började med att falla pladask rakt ned i leran snyggt nu när det inte skulle bli någon mera simning.

Vi närmade oss målet efter ca 3 1/2 timmes löpning och simning solen sken och det kändes härligt att springa upp mot målområdet.

Belöningen var en medalj, lite vatten och banan men framför allt så hade vi haft en rolig upplevelse och en riktigt njutningsfull resa.

Stort tack till Per som tog in mig som lagkamrat, jag hade superkul både med loppet och med dig.

En häftig tävling som jag kommer att göra igen, dels för den vackra miljön och dels för att det var så otroligt roligt. 20km löpning och 2km simning kändes som en ren njutning i dag

Här kommer en liten film som sonen fixade

Katrineholms Swimrun 2016

Swimrun-premiär! Både för Katrineholm och för mig...

Jag och en klubbkompis Martin Stråle hade bildat ett team för att delta i Katrineholms Swimrun som gick av stapeln för första gången i torsdags.
Martin är en bättre löpare än mig och speciellt nu när min löpträning i stort sett har legat nere under lång tid så jag måste erkänna att jag var lite skakig innan tävlingen. Kanske mest för att göra honom besviken även om han känner igen mina löptider för tillfället.

Tävlingen har start och målgång vid Djulö herrgård som är en riktigt härlig miljö, dessutom så blev det en solig och fin kväll även om morgonen började med knappt 8 grader.

Vi bestämde oss för att starta långt fram men hålla ett lugnare tempo och låta ev snabbare löpare springa om oss på första sträckan i stället för tvärtom då det är trångt när man kommer upp i skogen. Det visade sig vara ett bra val och vi höll våran placering hela första sträckan.

Vid första simsträckan tog vi in en plats då vi båda simmade riktigt bra, tyvärr så stumnade mina lår i det kalla vattnet, kanske för att min uppvärmning hade varit för dålig. Efter första sträckan kommer en riktigt knölig löpsträcka, där gick det saktare än vad vi ville men det var svårt att komma om, när läget kom så fanns kraften inte där. Men i slutet av sträckan så passerade vi ytterligare ett lag.

Vid nästa simsträcka där man simmar under Norrköpingsvägen plockade vi ytterligare ett par, simningen kändes bra och låren fick läge att vila en stund. Efter den simsträckan fick vi reda på att vi låg 5a.

Nu följde en lång löpsträcka och mina lår var riktigt stela, första delen består av skogslöpning och spång/bro och den sista av grusväg. I slutet på sträckan blev vi omsprungna av ett taggat team.
En kort simsträcka följde och vi tog in ytterligare igen och efter den sträckan en ganska lättlöpt sträcka.

Nu kom vi fram till den långa simningen igen, vi simmade snart förbi de som hade passerat oss på löpningen och nu var vi 5a igen.

                                         Upp från del längre simsträckan, nu var vi 5a igen

                                       
Nu var det dags för en jobbig löpning och mina lår samt ena vaden började att krampa, fan vad ont det gjorde. Martin höll tempo och jag försökte hänga med. På slutet kommer det ett par riktiga jobbiga backar och musklerna drog ihop sig ordentligt.
På slutet av sträckan blev vi omsprungna av två par och rätt som det var så låg vi 7a. Jag tog i allt jag kunde trots att benen skrek och vi tappade inte mycket inför sista ganska korta simningen.

Nu tar vi dem i simningen sa jag till Martin straxt innan vi kastade oss i vattnet. En kort sträcka innan man ska upp på en flotte och målet var att vara före det ena paret. Martin kom upp först sedan deras ena kille men jag lyckades komma emellan deras lag och när vi hoppade ned i vattnet för de sista metrarna i vattnet så var vi förbi. Nu gav vi järnet i vattnet och när vi kom upp på nästa brygga så hade vi skakat av oss dem ganska rejält.

Den sista löpningen in till mål krampade låren ngt gruvligt men vi skulle inte släppa förbi dem igen. Vi höll placeringen och lyckades ta oss in på 6e plats.

                          
                                                                          Målgången

Efter målgången kändes det riktigt skönt att få sluta springa och jag personligen var jäkligt nöjd med vad jag hade presterat även om det fanns en hel del fart kvar i min lagkamrat.

Avslutade en härlig tävling med badtunna, prisutdelning och lite mat på herrgården, en riktigt lyckad premiär som jag sent ska glömma och jäkligt glad att jag fick en sådan härlig lagkamrat som Martin.

Om jag kör nästa år? kanske ligger lite nära Ironman och risken att trampa snett är stor men mera swimrun kommer det garanterat att bli framöver.

Jag blev så jäkla arg!

I dag blev jag riktigt förbannad....

Veckan har rullat på och jag började med att köra en runda terränglöpning, jag hade börjat känna av mitt ben så jag tog det ganska lugnt på träningen. Passade på att testa nya linnet från klubben.

 

Det känns lite tråkigt med benet och jag var väldigt tveksam till hur jag skulle göra med tävlingen på torsdagen. Men suget var stort så det kändes ändå värt att chansa då löpningen i övrigt började känna okey.

Onsdagen så blev det ett ganska kort simpass i Hjälmaren vilket kändes riktigt bra. Simningen är nog det som för tillfället känns som om det fungerar på alla plan.

På torsdagen så var det dags för terrängtävling i Sköldinge.
Som vanligt så var det ett härligt gäng vuxna och barn som träffades för att göra upp och denna gång i Sköldingespåret.

Den här gången bestämde sig två av mina barn för att vara med och tävla, Rakel i yngsta flickklassen och Douglas i pojkar 12-13. De gjorde båda jättefina lopp och Douglas höll jämt tempo med segraren i pojkar 16-17.
Jag tog plast straxt bakom de berömda raketerna vid starten och hade bestämt mig för att köra på så gott jag kunde. När starten gick så var det fullt ös från början och första kilometern avverkades på ca 4,02 vilket är ett riktigt tufft tempo för min del.
Jag fick två killar som gick förbi mig i början men kände i uppförsbackarna att jag  var starkare uppför så efter den länga backen så plockade jag dem för att sedan försöka ta rygg på nästa kille. Jag fick inte riktigt rygg utan blev hängande lite i ett vakum.
Vid varvningen kände jag mig stark men på andra varvet i backen började det snabba tempot göra sig gällande i låren. Efter backan piggnade jag till men trots det så kände jag att någon närmade sig meter för meter. När det var ca 400m kvar så var han på väg förbi men då satte jag dit spurten och hängde av honom ganska fort, det var maxtempo i 400m och när jag sprang över mållinjen så kunde jag känna att jag inte hade kunnat gjort så himla mycket mer.

Jag är helt nöjd med min 8e plats speciellt med tanke på att jag tävlade i klassen 35-49 år och då får man vara nöjd som 49 åring. Men jag är även nöjd med hur jag genomförde loppet.

På fredagen körde jag MTB med min son, skönt att bara trampa ur kroppen och få en skön tid med grabben. Vi körde mycket tekniska stigar och njöt i skogen.

Douglas i spåret

 

Att träna med barnen är bara så himla kul och sporrar både dem och mig till nya mål.

På lördagen så var jag inne i Katrineholm för att prova banan inför Linneasimmet. Det var jag och tre tappra till som var där samt ett par som provsimmade lite inför Katrimneholms swimrun på torsdag. Det blev en lugn testrunda där vi väntade in varandra så inte så mycket träning men en trevlig simstund med andra sköna människor.
Det var en 500m bana som ska köras i två varv på tävlingen som är 1000m.

 

 

 

Vattnet var ganska mörkt så man ser inte så mycket av de andra simmarna som är omkring dig.

 

Linneasimmet

Jag hade laddat ganska bra inför detta lopp, det kändes som om jag skulle kunna göra en bra insats som jag skulle känna mig nöjd med. Inte kunde jag ana att jag skulle vara riktigt arg när jag klev upp från vattnet.

Som vanligt var det härligt att få träffa alla underbara människor från Julita triathlon, det blir en sådan skön stämning varje gång. Vädret var fint men det blåste en del och det gick en del vågor på sjön.

Vi startade från stranden och jag gav gärnet från start, Det sket sig direkt! Tre fyra rejäla kallsupar innan första flaggan (100m) gjorde att jag tappade andningen totalt, jag stannade upp en kort stund och försökte få till andningen men kände att jag hade för hög puls och var för stressad. Nu blev jag riktigt irriterad och tänkte först skita i att simma vidare.

Men tanken om blivande IM dök upp, jag måste kunna hantera detta. Jag började bröstsimma en stund och så såg hela första 400-500m ut, bröst varvat med crawl. Så fort jag började crawla så knep andningen till sig. Andra varvet gick bättre och nu fick jag flyt i simningen och sista 300m var riktigt bra.

När jag klev upp ur vattnet var jag arg, ja riktigt förbannad hur f-n kunde jag låta det gå så fel. Nu skulle jag visa att jag kan simma och så sket sig alltihopa.

Jag möttes av trevliga hejarrop och grattis-hälsningar men det tog några minuter innan jag hade lugnat mig och kunde sansa mig. Vad tusan jag lyckades ju ändå vända på en rejält misslyckad start.

Fick faktiskt be om ursäkt till ett par personer för min sura uppsyn vid målgången.

 

Foto Roger Culmsee

 

Det blev trots allt en ok placering 10a av 38 och 4e Julita-simmare. Kilometern avverkades på 17,53 vilket är okej men jag känner att jag har snabbare tider som ligger och väntar på mig. Det var en riktigt trevlig tävling i fin miljö med härliga simmare på plats och mitt 15års beteende ska jag försöka avveckla till nästa gång.

 

Dock så har jag bestämt mig för att träna en del starter så att jag vänjer mig med att gå från låg till hög puls. Jag har tränat det i vattnet genom intervaller men ej som starter.

 

Nu ser jag fram mot torsdagens swimruntävling men innan dess ska jag titta på min fru och två av barnen som ska tävla i KK Joggen i morgon. Själv ska jag bara heja fram alla hjältar på Katrineholms gator.